Wikipedia:Ukens artikkel

Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.

Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside at artikkelen tilhører en av kvalitetsmerke-gruppene nevnt ovenfor, og at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

Ukens artikkel

Ukens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Menneskelig innvirkning på naturmiljøet – direkte og indirekte – fører til reduksjon av naturressurser, endringer av økosystemer, reduksjon av biologisk mangfold og forurensing deriblant økte klimautslipp. Påvirkningen består i blant annet arealbruksendringer og tap av habitater, endringer av jordsmonn og matproduksjon, utvinning av metaller og mineraler, klimautslipp og global oppvarming, forurensning av skadelige stoffer til jord, vann og luft, og introduksjon av fremmede arter. Endring av omgivelsene for å passe til samfunnets behov har gitt alvorlige effekter som blir verre ettersom verdens befolkning øker. Den kombinerte effekten av økt befolkning og økt forbrukt per capita fører til et stort press på naturmiljøet, naturens ressurser og økosystemtjenester. ► Les mer her.

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Richard Bradley (1688–1732) var en engelsk naturforsker med botanikk som spesialitet. I 1724 ble han utnevnt til den første professor i botanikk ved Cambridge. Han publiserte viktige arbeider innenfor økologi, hagebruk og naturhistorie. Bradley utga bokverket Treatise of Succulent Plants, som var den første vitenskapelige beskrivelsen av det emnet. Noen av artiklene han skrev behandlet metoder for økt produktivitet innenfor jordbruk og husdyrhold. Beskrivelser han gav i mange av sine artikler og bøker var forut for sin tid, og minner om senere tenkning innenfor økologi. For eksempel uttrykte han en oppfatning om balansen i naturen. ► Les mer her.

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel

Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

iPhone 5 er ein smarttelefon som var utvikla og marknadsført av Apple Inc. Han er den sjette generasjonen iPhone og etterfølgjaren til iPhone 4 og iPhone 4S. Telefonen vart formelt avduka den 12. september 2012 under ein pressekonferanse og lansert på marknaden i utvalde land den 21. september 2012. iPhone 5 var den første iPhone-modellen som vart annonsert i september, og markerte starten på denne trenden for påfølgjande iPhone-avdukingar, var den første iPhonen som var utvikla under rettleiing av Tim Cook og den siste modellen under tilsyn av Steve Jobs. Telefonen hadde ein skjerm på 4 tommar og vart utgjeven om lag ti månader etter bortgangen til Steve Jobs.

iPhone 5 introduserte fleire designendringar i høve iPhone 4S. Endringane inkluderte ei aluminiumsbasert innfatning som var tynnare og lettare enn tidlegare modellar, ein høgare skjerm med eit storleikshøve på nesten 16:9, Apple A6-prosessoren, LTE-støtte og Lightning, ein ny kompakt utgang som erstatta 30-pins-utgangen brukt i tidlegare iPhone-modellar. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Sparks er ein amerikansk pop- og rockeduo danna av brørne Ron (klaverinstrument) og Russell Mael (vokal) i Los Angeles. Duoen er kjend for den sære tilnærminga si til låtskriving, og musikken deira er ofte akkompagnert av sofistikerte og skarpe tekstar, ofte om kvinner, og nokre gangar med litterære referansar, og eit idiosynkratisk, teatralsk scenenærvær, karakterisert av kontrasten mellom den animerte, hyperaktive frontmannem og Ron si uttrykkslause skuling. Russell Mael har ei særeigen stemme, medan Ron Mael speler tangentar i ein intrikat og rytmisk stil. Dei har vore mykje meir suksessrike i Europa enn i heimlandet USA, sjølv om dei held oppe ei lojal fanskare i USA.

Høgdepunkt frå tidleg karriere inkluderte «This Town Ain't Big Enough for Both of Us», som nådde andreplassen på UK Singles Chart i 1974. Discohiten «The Number One Song in Heaven» i 1979 kom frå eit samarbeid med Giorgio Moroder og markerte eit stilistisk skifte mot new wave og synth-pop. I 2015 gav bandet ut eit album med det skotske indierockbandet Franz Ferdinand som supergruppa FFS. I 2017 vende Sparks attende til rocken med Hippopotamus, som gjekk inn på UK Albums Chart. Det same gjorde deira neste album, A Steady Drip, Drip, Drip, som kom i 2020. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Jane Horney (1918-1945) var en svensk-dansk kvinde, der den 20. januar 1945 blev likvideret af medlemmer af den danske modstandsbevægelse på en fiskerbåd på Øresund. Gestapo i Danmark troede, at hun var britisk eller sovjetisk agent, og det blev efter krigen benægtet, at hun var Gestapo-agent. Abwehr-officerer benægtede i forhør hos Säpo (svensk sikkerhedstjeneste), at hun nogensinde var agent for Abwehr.

Inden sin tid som enten agent eller udveksler af informationer fungerede Jane Horney fra 1941 til 1943 som kurer for Aftonbladet i Berlin, hvor hendes mand i samme tidsrum var avisens korrespondent. Jane Horney havde dog også selv en baggrund som skribent, der gik tilbage til 1939, hvor hun efter en rejse til Grønland i 1938-1939 efterfølgende solgte sine rejseoplevelser til søndagstillægget af en Stockholmer-avis. Hun blev senere samme år gift med redaktøren for søndagstillægget. ► Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Brandenburger Tor er den største og den sidste bevarede byport i Berlin. Der var oprindeligt 18 byporte på den gamle toldmur, som bestod fra det 18. til midten af det 19. århundrede. Porten er 26 meter høj og 66 meter bred.

Oprindeligt skulle porten have heddet "Frihedsporten", mens quadrigaen (firspandet) øverst på porten, udført af Schadow, skulle forestille "Fredens triumf". Men blot 12 år efter opførelsen var freden slut. Napoleon lod i 1806 efter indtagelsen af Berlin quadrigaen slæbe med til Paris som krigsbytte. Den kom tilbage i 1814 efter Napoleons nederlag i slaget ved Leipzig.

Under den kolde krig passerede Berlinmuren tæt vest om Brandenburger Tor, der således også blev et symbol på den delte by og den kolde krig. ► Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Ode till en grekisk urna (Ode on a Grecian Urn) är en dikt av den engelska poeten John Keats som skrevs i maj 1819. Dikten är ett av de stora oden som Keats skrev 1819 tillsammans med Ode till en näktergal, Ode till melankolin, Ode till psyket och Ode on Indolence.

De poetiska former som redan existerade var för Keats syfte inte tillräckliga, och han såg sig därför för samlingen tvungen att utveckla odet. Han inspirerades till dikten efter att ha läst två artiklar av den engelska konstnären och författaren Benjamin Haydon, men han hade även kunskap om andra verk om klassisk grekisk konst och hade tillgång till Parthenonskulpturerna. Dessa gjorde honom övertygad om att den klassiska grekiska konsten var idealet, och därför använde han sig av dess grunder när han författade dikten.

Dikten är indelad i fem strofer om tio rader vardera, och utgörs av en berättare som talar om en grekisk urnas utseende. ► Läs mer …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Simpsons-kortfilmerna är en TV-serie bestående av 48 kortfilmer på cirka 1–2 minuter vardera som under tre säsonger 1987–89 var ett inslag i det amerikanska humorprogrammet The Tracey Ullman Show, innan rollfigurerna fick sin egen TV-serie kallad Simpsons.

I kortfilmerna får man följa familjen Simpson som består av Homer, Marge, Bart, Lisa och Maggie. Kortfilmerna skapades av tecknaren Matt Groening, som formgav rollfigurernas utseende och skrev manus till flera av avsnitten. Den första kortfilmen, "Good Night", sändes den 19 april 1987 i USA och den sista kortfilmen, "TV Simpsons", sändes den 14 maj 1989 i USA. De flesta rollfigurernas personligheter är snarlika de som de senare har i Simpsons, dock framställs Lisa som en kvinnlig variant av Bart utan den intelligens hon senare uppvisar i TV-serien.

TV-serien Simpsons skulle senare ha premiär den 17 december 1989 med julspecialen "Simpsons Roasting on an Open Fire". ► Läs mer …

svdann

Uke 41

Ukens artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Ukens artikkel på nynorsknowikinnwikidawikisvwiki
Ukens danske artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Utvalgt svensk artikkelnowikinnwikidawikisvwiki

Uke 42

Ukens artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Ukens artikkel på nynorsknowikinnwikidawikisvwiki
Ukens danske artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
Utvalgt svensk artikkelnowikinnwikidawikisvwiki
🔥 Top keywords: